Växter i gräsmatta, äng, skog
|
Våra tama kaniner kan INTE känna av vilka växter som är giftiga och inte (enligt bl.a Rabbit Welfare Organisation, UK). Den egenskapen har vi nog avlat bort hos de flesta kaniner. Tänk på att kaniner suttit i burar i flera hundratals år och inte haft någon chans att lära sig något om växterna som finns i det vilda eller på våra gräsmattor. Än mindre om alla de framodlade, främmande växter vi har i våra trädgårdar. Många av dem är helt okända och väldigt olämpliga för kaniner. Det är också allmänt känt att när de bästa, godaste växterna tar slut på betet så kan djur äta de växter som är mindre lämpliga och till och med giftiga.
Vissa växter har dessutom ämnen i sig som gör djuret ”beroende” så att det bara vill äta mer, trots att växten är giftig. Även växter har sina tricks för att spridas vidare! En del säger ”ja, men giftiga växter smakar illa eller smakar beskt och därför vet kaninen att den inte ska äta dessa. Men även kaniners älsklingsväxt, maskrosen, smakar väldigt beskt, så var inte så säker på att det gäller i alla fall. SKRIVET AV MIKAELA KÄLL, ALRUNANS KANINER. 
Blandningar av torkade örter, blommor och blad är en riktigt bra berikning för kanin! Ibland kan sådana örtmixer innehålla nån enstaka växt som kanske är milt giftig, men ihop med flera andra växter och i sån liten mängd så är det helt ofarligt.
|
Källförteckning1. Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt, 2022
2. Rabbit Welfare Organisation, 2022 3. Naturhistoriska riksmuséet, 2022 4. SVA: En översikt över giftiga växter av veterinärmedicinsk betydelse – Jybe 1994 5. Frances Harcourt-Brown, RCVS Specialist in Rabbit Medicine and Surgery, 2022 6. Jordbruksverket, 2022 7. Hästsverige.se – Giftiga växter, skrivet av veterinär, 2016 8. Den Nordiska Floran – Bo Mossberg, Lennart Stenberg (inbunden bok, 1992) 9. Fakta om Syrén (Syringa vulgaris) – Plant Addicts, 2020 10. Poisonous Plants – American Society for the Prevention of Cruelty to Animals, ASPCA, 2022 11. Illinois University Library – Plants toxic to animals 12. Medirabbit, 2022 13. Department of animal science, Cornell University 14. Colorado University, 2022 15. House Rabbit Society, Fisher – Poisonous plants for rabbits (extensive list) 16. Julgranssorter – Föreningen Skogen (Alla bilder är godkända att användas till detta syfte) |
Växter i gräsmatta, äng, skog
Alsikeklöver
(Trifolium hybridum) GIFTIG i stora mängder/under längre tid. Större, högre än vitklöver, blommor rosa nedtill och vita upptill. Helt gröna blad. Kan orsaka nerv- och leverskador. Fototoxisk, vilket betyder att om saften kommer på huden och sedan utsätts för solljus kan det bildas brännskador. |
Amaryllis
– giftig, främst löken |
Afrikansk lilja, Afrikas blå lilja
(Agapantus praecox) – giftig |
Akleja
– lätt giftig |
Amerikanskt Kermesbär
(Phytolacca decandra) – GIFTIG |
Adonis, våradonis, höstadonis
(Adonis spp), alla sorter – giftiga. Kan orsaka dödliga hjärtproblem och magont. Gula och röda blommor. |
Anemon, Sippa, Bukettanemon, Höstanemon (Pulsatilla spp). Alla sorter – giftiga
|
Amerikanskt hönsbär
(Cornus canadensis) – giftig. Får röda bär. |
Blåsuga
(Ajuga pyramidalis) – ätlig! |
Blåeld
(Echium plantagineum) – lätt giftig. Ska inte ätas under lång tid. |
Ballongblomma
(Nicandra physalodes) – giftig |
Björnkalla
(Symplocarpus foetidus) – giftig |
Björnloka, loka, hundloka, björnfloka
(Heracleum sphondylium) – fototoxisk växtsaft, vilket betyder att om saften kommer på huden och sedan utsätts för solljus kan det bildas brännskador |
Broskmålla
(Atriplex glabriuscula) – kan vara giftig om den växer på selenrika marker. |
Sippa, tovsippa, backsippa
alla sorter – giftig |
Bovete
(Fagopyrum esculentum) – ätlig, men växtsaften kan vara fototoxisk. Speciellt farlig för djur som är albino eller har ljus hud. |
Brännässla, nässla
– ätlig ( vissa kaniner vill ha den i torkad form) |
Bambu
(Bambuseae) – ofarligt |
Blåklint
– ätlig |
Bergklint
(Cyanus montana) – ätlig |
Dahlia
– lätt giftig, alla sorter |
Dahlia
– lätt giftig, alla sorter |
Dårrepe (Lolium temulentum) – GIFTIG. Ganska sällsynt, en meter högt, mörkt grågrön. Kan orsaka vinglighet, trötthet, förlamning, raseri, andningssvårigheter.
|
Daggkåpa
(Alchemilla vulgaris) – ätlig! |
Ekorrbär
– giftig |
Hosta, funkia
– lätt giftig |
Fotblad
– GIFTIG, speciellt roten |
Färgginst, ginst
– giftig, främst fröna |
Fänrikshjärta
– alla delar, giftig |
Gatkamomill
(Matricaria discoidea) – ätlig! |
Getrams, storrams
– giftig |
Getruta
(Galega officinalis) – giftig |
Gladiolus
– giftig, främst löken. Finns i många olika färger. |
Groblad
– ätlig |
Gråbo
(Artemisia vulgaris) – ätlig |
Gråfibbla, fibbla, alla sorters fibblor
(Pilosella officinarum) – ätlig |
Grässtjärnblomma
(Stellaria graminea) – ätlig |
Gåsört
– ätlig |
Gulmåra
(Galium verum) – ätlig! |
Gullris, kanadensiskt gullris
(Solidago canadensis) – milt giftig i stor mängd, ev. allergiframkallande |
Gullstake
(Hymenoxys hoopesii) – giftig, främst för får. |
Gullviva
– giftig |
Harris, harginst
(Cytisus scoparius) – giftig, främst fröna |
Harkål
(Lapsana communis) lätt giftig |
Hasselört
– giftig |
Harsyra (Oxalis acetosella) – ofarlig i liten mängd, lätt giftig i stora mängder
|
Hosta, funkia
– lätt giftig |
Hässleklocka
(Campanula latifolia) – ätlig, vita eller lila blommor |
Humleblomster
(Geum rivale) – ätlig! |
Humle
– kottarna är giftiga |
Hundkäx, hundkex
(Anthriscus sylvestris) – ätlig. (Kan förväxlas med giftiga arter som odört, vildpersilja och sprängört.) |
Iris
– giftig, främst löken |
Julstjärna
– lätt giftig |
Julros
(Helleborus spp). – giftig. Finns i många färger. |
Johannesört
(Hypericum perforatum) GIFTIG |
Indianpensel, målarborstar
(Castilleja spp) – giftig, kan orsaka förlamning pga selenförgiftning. |
Jättebalsamin, balsamin
(Impatiens balsamina) – giftig |
Jordreva
(Glechoma hederacea) – giftig, växer i gräsmattor, bildar revor, lila blommor |
Kamomill, gatkamomill
(Matricaria recutita, M. discoidea) – ätlig! |
Kamomillkulla
(Anthemis cotula) – giftig. Luktar illa. Ovanlig växt. |
Kirskål
(Aegopodium podagraria) – nyttig! Vita blommor som ser ut som hundkäx. Trekantig stjälk, blad som liknar tumvantar. |
Kejsarvinda, Blomman för dagen
(Ipomoea spp) – giftig |
Skogsklematis, klematis
(Clematis vitalba) – giftig |
Klematis
-lätt giftig, alla sorter |
Knölklocka
(Campanula rapunculoides) – ätlig |
Korsört
(Senecio vulgaris) -giftig, vanligt förekommande ogräs, 20-40 cm hög. |
Korstörel
(Euphorbia lathyrus) – giftig växtsaft |
Krokus
– lätt giftig |
Kråkvicker, vicker
alla vicker ( Vicia spp) – fröna är giftiga |
Kungsljus
(Verbascum spp) – giftig |
Kungsmynta, Oregano
– ätlig |
Kvastmålla
– olämplig i stora mängder |
Kärleksört
– ätlig |
Kärringtand
(Lotus corniculatus) – lätt giftig |
Kärrsälting, sältingar
(Triglochin spp) – giftig |
Körvel, trädgårdskörvel
(Anthriscus cerefolium) – nyttig! Ludna blad och karakteristiska fröställningar. |
Lavendel
(Lavandula spp) – ätlig |
Libbsticka
– ätlig |
Nepeta, kantnepeta
alla sorter – lätt giftig |
Lammöron, lammöra
(Stachys byzantina) – ofarlig |
Lilja, daglilja
– giftig, speciellt löken |
Lin
(Linum usitatissimum) – giftig, alla delar av växten om den äts i stora mängder. Hästar är dock sällan påverkade. Hos andra djur kan växten orsaka andningssvårigheter, svaghet, död. Okokta linfrön är också giftiga. |
Lomme
(Capsella bursa-pastoris) – ätlig. Vita blommor och hjärtformade fröskidor. |
Löktrav
(Alliaria petiolata) – giftig |
Lobelia
– giftig |
Lupin
(Lupinus polyphyllus) – finns inte tillräcklig info |
Lupinväppling
(Thermopsis montana) – giftig, främst fröbaljorna. |
Löjtnantshjärta
(Lamprocapnos spp) – giftig |
Malva
(Malva spp) – ätlig |
Malörtsambrosia, bitterambrosia,
(Ambrosia artemisiifolia) – ätlig |
Mexikansk taggvallmo
(Argemone mexicana) – giftig. Ovanlig växt. |
Mistel
(Viscum album) – giftig |
Missne
– giftig |
Mjölke, rallarros
(Chamerion angustifolium) – ätlig |
Murgröna
– giftig |
Murgröna
Murgröna, äldre växt (Hedera helix). Giftig! Speciellt bären. Bladen ändrar form från de typiska murgröne-bladen vi oftast tänker på. |
Målla, svinmålla m.fl
– ofarlig, men lätt giftig i stora mängder pga oxalsyra |
Måra, buskmåra, vitmåra, gulmåra, snärjmåra
(Galium spp) – Ätlig! Växten kan innehålla pyttesmå kristaller som efter längre tid kan irritera slemhinnorna. Blanda gärna ut måran med andra växter. |
Nejlikrot
(Geum Urbanum) – ätlig. Får gula blommor. |
Nejlika
alla sorter, lätt giftig |
Nerine
(Nerine bowdenii) – giftig |
Nysrot, jättenysrot
(Veratum spp) – giftig! Har visat sig orsaka bl.a missbildningar på foster hos får. |
Skogsnäva, näva
(Geranium sylvaticum) – ätlig! Också kallad midsommarblomster |
Ogräsgullört
(Amsinckia menziesii) – giftig! Ovanlig växt, orsakar allvarliga leversjukdomar. |
Ormbär
(Paris quadrifolia) – giftig |
Oxalis
- ofarlig i liten mängd, giftig i stora mängder |
Parksallat
(Lactuca macrophylla) – ätlig! Får blå blommor som liknar cikoria. Sprider sig i mängder i gräsmattor och vid vägkanter. |
Penningblad
(Lysmachia nummularia) – lätt giftiga frön, irriterande växtsaft. Bör blandas med andra växter och inte ges i stor mängd. |
Penningört
(Thlaspi arvense) – giftig i stora mängder eller under lång tid |
Penstemon
(Penstemon spp) – alla sorters, giftig |
Pensée
– ätlig |
Petunia
Petunia (Petunia spp) – alla sorter. Ofarlig |
Pimpinell
(Sanguisorba minor) – ätlig! |
Pion, doftpion, luktpion, bondpion
– alla sorter är giftiga |
Praktlobelia, lobelia
– giftigt |
Prästkrage
(Leucanthemum vulgare) – ätlig! |
Påsklilja, pingstlilja
– lätt giftig, speciellt löken |
Pärlhyacint
– giftig, främst löken |
Pärlbräken, ormbunke
(Onoclea sensibilis) – giftig för häst |
Raps (Brassica napus) – ätlig, men tillhör kålväxter så vänj in försiktigt
|
Ramslök
– giftig |
Revsmörblomma
– giftig |
Revfingerört
(Potentilla reptans) – ofarlig |
Ricin
– mycket giftig, speciellt fröna |
Riddarsporre
(Delphinium spp) – giftig |
Ringblomma
(Calendula officinalis)- ätlig |
Rostflockel
(Eupatorium rugosum el Ageratina altissima), ofta mörka blad i odlad form. Giftig i stora mängder. |
Rölleka, röllika
Röllika (Achillea millefolium) – nyttig! Vita blommor, kraftiga stjälkar. |
Ryssgubbe
(Bunias orientalis) – ätlig |
Rödfibbla
– ätlig |
Rödklöver
(Trifolium pratense)- ätlig! Ges i mindre mängd till kaniner med känslig mage. Kan verka gasbildande. Kan förväxlas med Alsikeklöver |
Rosling
– bladen är giftiga |
Sandvita
(Berteroa incana) – giftig |
Salvia, stäppsalvia, daggsalvia
( Salvia nemorosa) – ofarlig |
Salvia, Kryddsalvia
(Salvia officinalis) – ätlig |
Scilla, Rysk blåstjärna
– giftig |
Sidenört
(Asclepias tuberosa) – GIFTIG |
Silverek
(Senecio cineraria) Giftig |
Sippa, tovsippa, backsippa
alla sorter – giftig |
Skogsbingel
(Mercurialis perennis) – giftig |
Strandvial
(Lathyrus maritimus) – giftig |
Skogsklematis, klematis
(Clematis vitalba) – giftig |
Skogsviol
(Viola riviniana) – ofarlig. Dock lätt giftig om den äts under flera månaders tid. |
Skräppa, tomtskräppa, krusskräppa
(Rumex spp), finns många olika sorters skräppor. Ej farlig men innehåller oxalsyra som är giftigt i större mängder. Ett blad då och då är inte farligt. |
Skunkkalla
(Lysichiton americanus) – giftig. Kan orsaka svullnader i munnen, skador på slemhinnorna, inflammationer och matvägran. |
Slåttergubbe/Hästfibbla
(Arnica montana) – rötter och blommor är giftiga |
Smultron
– ätlig, hela plantan och bär. |
Småranunkel
(Ranunculus parviflorus) – giftig. Kan orsaka balansproblem, allvarlig diarré, förlamning m.m |
Smörboll
– giftig |
Smörblomma – giftig i färsk form. I princip ofarlig som torkad.
|
Snödroppe
(Galanthus nivalis) – giftig |
Sodaört
(Salsola kali) – giftig pga höga halter av oxalsyra |
Solros – ätlig, hela plantan
|
Spikklubba
(Datura stramonium) mycket giftig, trumpetformad vit blomma, taggig frukt, luktar illa |
Sträv ambrosia
(Ambrosia psilostachya) – ofarlig |
Näva, stinknäva
(Geranium robertanium) – ofarlig |
Starr
(Carex spp) – kan orsaka skador på tunga och slemhinnor. Hö som innehåller mycket starr kan orsaka blodig diarré och blodig urin. |
Stagg
(Nardus stricta) – hård och träaktig, kan orsaka irritation och magkatarr |
Stillfrö
(Descurainia sophia) – kan orsaka förlamning av tungan och blindhet. Speciellt de unga skotten är giftiga. |
Styvmorsviol
(Viola tricolor) – ofarlig. Dock lätt giftig om den äts under flera månaders tid. |
Svalört
– giftig |
Svin-amaranth
– olämplig att ges ofta, höga halter oxalsyra |
Svinmålke, Kålmolke, Mjölktistel
(Sonchus oleraceus) – saknas tillräckligt med info |
Såpnejlika
– giftiga frön. Kan orsaka matvägran, magproblem, diarré, leverproblem. |
Sötväppling
(Melilotus spp) – lätt giftig |
Taggborre
(Solanum rostratum), ovanlig växt i Sverige, odlas ibland som sommarblomma. Mycket giftig. |
Tagetes, sammetsblomster
(Tagetes spp) – ätlig |
Teveronika, veronika
(Veronica chamaedrys) även kallad ”mormors glasögon”. Ätlig! |
Toppklocka
(Campanula glomerata) – ätlig |
Trolldruva
(Actaea spp) – giftig. Finns flera olika sorter, vita blommor i ax, svarta, vita eller röda bär. Växer i skugga. Alla delar är giftiga, speciellt bären. Kan orsaka allvarliga magproblem. |
Trumpetblomma
(Salpiglossis sinuata) – giftig |
Tiggarranunkel, Vattensmörblomma
(Ranunculus sceleratus) – giftig. Kan orsaka balansproblem, allvarlig diarré, förlamning m.m |
Tåg, tågsläktet
(Juncus spp) Giftig, kan orsaka irritation i magen, diarré, cyanid-förgiftning, död. Kan vara beroendeframkallande. |
Tulpan
– giftig (speciellt löken) |
Tulkört
– giftig |
Tusensköna
(Bellis perennis) – ätlig |
Tussilago, hästhov
– giftig. Bladen syns på hösten. |
Tysk ginst
– fröna är giftiga |
Underblomma
(Mirabilis jalapa) – giftig |
Uppländsk vallört
– giftig |
Vallmo
– giftig |
Vargtörel
(Euphorbia esula) – giftig |
Vedel
(Astragalus) alla sorter – giftig |
Verbena, jätteverbena
(Verbena bonariensis) – olämplig, lätt giftig |
Vintergröna
(Vinca major, Vinca minor) – giftig |
Vintergäck
(Eranthis hyemalis) – giftig |
Vitsippa
– giftig |
Vild portlak
(Portulaca oleracea) – lätt giftig |
Vitklöver
(Trifolium repens) – ätlig! Ges i mindre mängd till kaniner med känslig mage. Kan verka gasbildande. |
Välsk krassing
(Cardaria draba) – lätt giftig |
Vårlök
– lätt giftig |
Våtarv
(Stellaria media) – ätlig, men blanda med andra växter. |
Åkertistel
(Cirsium arvense) – ätlig! |
Åkernejlika
(Vaccaria hispanica) – giftig i stora mängder. Fröna är giftiga, kan orsaka leverskador. |
Åkervinda, vinda
(Convolvulus arvensis) – giftig. Speciellt fröna. Invasiv och envis växt som breder ut sig i långa revor. Orsakar gaser i magen samt allvarliga magproblem. |
Åkerkårel
(Erysimum cheiranthoides) – giftig |
Vial, rosenvial, alla sorter
(Lathyrus spp) – fröna är giftiga |
Ältranunkel
(Ranunculus flammula) – giftig. Kan orsaka balansproblem, allvarlig diarré, förlamning m.m |
Änglatrumpet
– mycket giftig. Trädgårdsväxt. |
Ängssyra
(Rumex acetosa) – ofarlig i små mängder, men bör inte ges ofta pga oxalsyran. |
Ormbunke, Örnbräken
(Pteridium aquilinum) – kan orsaka en rad sjukdomar. |